Fr\u00e5n Tyskland och tyskontrollerade omr\u00e5den anl\u00e4nde 1940-45 omkring 132 000 fartyg till nordiska hamnar: 53 000 till Danmark, 21 000 till Finland, 14 000 till Norge och 45 000 till Sverige. Norden var under krigs\u00e5ren i sj\u00e4lva verket det enda st\u00f6rre industriomr\u00e5de, med vilket Tyskland under krigs\u00e5ren f\u00f6rm\u00e5dde bedriva en omfattande handelssj\u00f6fart.
\nTyskland hade en utordentligt stor krigsnytta av importen av j\u00e4rnmalm, tr\u00e4virke, cellulosa, papper, verkstadsprodukter och livsmedel. \u00c5 andra sidan var de nordiska folkhush\u00e5llen starkt beroende av importen av kol, koks, br\u00e4nnolja, konstg\u00f6dsel och tekniska produkter fr\u00e5n Tyskland. Detta \u00f6msesidiga beroende medf\u00f6rde inte bara ett omfattande samarbete mellan de tyska och nordiska sj\u00f6fartsmyndigheterna utan ocks\u00e5 mellan Fachgruppe Reeder i Tyskland och redarorganisationerna i enskilda nordiska l\u00e4nderna.<\/p>\n
F\u00f6r att trygga tillg\u00e5ngen till nordiska industri-, r\u00e5varu- och agrarproduktionen liksom sj\u00f6transporternas ost\u00f6rda g\u00e5ng h\u00f6ll den tyska krigsledningen fortg\u00e5ende omkring 700 000 man trupper i de nordiska l\u00e4nderna. Ett milit\u00e4rt tryck av denna omfattning var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att st\u00e4mma etablissemangen i Danmark, Finland, Norge och Sverige till f\u00f6ljsamhet inom handelspolitikens omr\u00e5de. D\u00e4rtill utnyttjade den tyska statsledningen i synnerhet norskt och finl\u00e4ndskt territorium som bas f\u00f6r milit\u00e4roperationer mot Storbritannien och Sovjetunionen. Den tyska havsfronten mot Storbritannien fick emellertid redan f\u00f6rh\u00f6sten 1940 en defensiv utformning. Attackerna \u00f6sterut fr\u00e5n de tyska basomr\u00e5dena i Nordnorge och Nordfinland fick f\u00f6r sin del fr\u00e5n f\u00f6rh\u00f6sten 1941 karakt\u00e4ren av ett demonstrations- och sk\u00e5dekrig mot Sovjetunionen. De tyska divisionerna i nord\u00f6st marscherade p\u00e5 st\u00e4llet i tre \u00e5r eftersom krigsteaterna var endast en sidoscen och den volumin\u00f6sa tyska n\u00e4rvaron var tillr\u00e4cklig f\u00f6r att trygga det tysk-nordiska handelsutbytet och handelssj\u00f6fartens fortg\u00e5ng.
\nDet har utgetts flera tiotals nationella framst\u00e4llningar om den krigstida sj\u00f6farten i alla nordiska l\u00e4nder. Medan rederihistorikerna genomg\u00e5ende \u00e4r partikul\u00e4ra framst\u00e5r sj\u00f6fartstorikerna inte s\u00e4llan som apologetiska \u00f6versikter. \u2013 S\u00e5 inte i denna studie som analyserar handelssj\u00f6farten och de tyska sj\u00f6burna milit\u00e4rtransporterna ur ett samlat nordiskt perspektiv. En rad tidigare ok\u00e4nda eller f\u00f6rtr\u00e4ngda fenomen sk\u00e4rsk\u00e5das: kollaborationen mellan de tyska och de nordiska redarna, de nordiska sj\u00f6fartsmyndigheternas foglighet gentemot de tyska instanserna och sj\u00f6m\u00e4nnens motst\u00e5nd mot den tyska maktpolitiken. Sj\u00f6m\u00e4n i samtliga nordiska l\u00e4nder var i st\u00f6rre eller mindre utstr\u00e4ckning delaktiga i den underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning mot Tyskland som organiserades i Internationella Transportarbetarfederationens (ITF) regi. Sj\u00f6m\u00e4nnen som utf\u00f6rde sin g\u00e4rning under farliga, karga och ofta underm\u00e5liga arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden motsatte sig redarnas och de tyska instansernas samordnade dompteringsf\u00f6rs\u00f6k och f\u00f6rde en l\u00f6nekamp som blev framg\u00e5ngsrik p\u00e5 l\u00e5ng sikt.<\/p>\n
Professor Lars Westerlund \u00e4r docent i r\u00e4tts- och f\u00f6rvaltningshistoria och har lett utredningar i Statsr\u00e5dets kansli och Riksarkivet. Han har publicerat studier om f\u00f6rvaltningens historia, 1918 \u00e5rs krig, krigsf\u00e5ngarna och de internerade i vinter- och forts\u00e4ttningskrigen, barn till utl\u00e4ndska soldater, biografier o.a.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"