Det m\u00e5ste ha varit en stor l\u00e4ttnad f\u00f6r Ellen och Herman n\u00e4r de \u00e4ntligen 1928 officiellt kunde ing\u00e5 \u00e4ktenskap och f\u00f6rena familjen under samma sl\u00e4ktnamn. Familjens kulturella identitet hade med andra ord bekr\u00e4ftats, nu kunde man k\u00e4nna sig tryggare och delaktiv i samh\u00e4llet. Men l\u00e4ttnaden r\u00e4cker inte l\u00e4nge. Endast fem \u00e5r senare kommer Hitler till makten i Tyskland. Den k\u00e4nsliga och problematiska namnfr\u00e5gan dyker \u00e5ter upp, men i omv\u00e4nt perspektiv. Nu blir det judiska namnet Bernstein en b\u00f6rda. Det g\u00e4ller att skydda barnen och speciellt s\u00f6nerna som kommer att tj\u00e4na som soldater i det annalkande kriget och k\u00e4mpa f\u00f6r Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n
I bokens andra del \u00e5terges Daniels och Atos personliga och st\u00e4mningsfulla brev till syster Pia under \u00e5ren 1939-44. Breven fr\u00e5n krigen speglar br\u00f6dernas personligheter och deras relation till Pia och lyfter samtidigt fram ett djupt m\u00e4nskligt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till striderna i v\u00e5rt land under det finsk-tyska vapenbr\u00f6draskapet.<\/p>\n
F\u00f6rfattaren har h\u00e4rtill klarlagt fr\u00e5gor kopplade till nationell och kulturell tillh\u00f6righet i den tidens Finland, h\u00e4r exemplifierat med sl\u00e4kten Bernstein.<\/p>\n
Camilla Kovero har arbetat p\u00e5 Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Hon \u00e4r docent i vuxenpedagogik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"